Artiklar på nordiska språk

 

Termbase til støtte for nordisk mobilitet

Ole Våge

Hva betyr urval på svensk, samordna opptak på norsk eller erhvervsakademiuddannelse på dansk? Og betyr yrkeshögskoleutbildning det samme i Sverige og Finland? Nordiske borgere som skal studere eller arbeide i et annet nordisk land, møter ofte på vanskelige fagbegreper på nabospråkene. Nå kan man søke på mange slike begreper i en fellesnordisk termbase.

Det svenska medicinska språket

Tom Pettersson

Det medicinska fackspråket används av många olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården och på biomedicinens område. Det svenska medicinska språket används i Finland inom läkar- och sjukskötarutbildningen, inom läkarföreningar och andra sammanslutningar samt på en- och tvåspråkiga sjukhus och hälsocentraler. Det är utsatt för påverkan från många håll, i vardagen starkt påverkat av finskan, inom vetenskapen av engelskan. Språkvårdande instanser i vårt land har framhållit betydelsen av att den medicinska svenska som används i Finland i så stor utsträckning som möjligt skall vara identisk med den medicinska svenskan i Sverige.

Nordterm 40 år

Anna-Lena Bucher

Det började med korrespondens mellan Gert Engel vid Handelshøjskolen i København och Einar Selander, den dåvarande föreståndaren vid Tekniska nomenklaturcentralen (TNC) i Sverige. Gert Engel föreslog att ”repraesentanter for de institutioner, der i Skandinavien arbejder med terminologi, blev samlet til et faelles seminar”. Det bestämdes att ett seminarium skulle förläggas i anslutning till TNCs årsmöte den 22 april 1976 och nästföljande dag skulle terminologiorganen ha principdiskussioner i seminarieform.

Något nytt nästan varje dag – mina erfarenheter som terminolog på TNC

Åsa Holmér

Som nykläckt språkkonsult från språkkonsultlinjen på Stockholms universitet blev jag 1982 erbjuden en ettårig projektanställning av Terminologicentrum TNC. Och på den vägen är det. 34 år! Varför? En del av svaret är att det systematiska tänkandet som kännetecknar terminologiarbete visade sig passa mig, en annan viktig del är att arbetet hela tiden är föränderligt.

Eurosystemet och svenskan

Eija Puttonen

Eurosystemet består av de nationella centralbankerna i de länder som har euron som valuta. Dessa euroländer bildar euroområdet och driver en gemensam penningpolitik under ledning av Europeiska centralbanken (ECB). En gemensam penningpolitik och banktillsyn fungerar inte utan en gemensam terminologi. Denna terminologi, som jag här har valt att kalla euroterminologi, skapas och byggs på kontinuerligt på engelska och de nationella språken av de 19 euroländerna och dokumenteras på ECB och i varierande grad av de nationella centralbankerna.

Denna parallellspråkighet innebär översättningar från och – i och med SSM – i ökad utsträckning även till engelska. För översättningarna svarar översättarna och jurist-lingvisterna på ECB i samarbete med de nationella centralbankernas översättare. På grund av stora volymer, snäva tidtabeller och knappa resurser kan emellertid inte alla översättningarna göras internt, utan mycket läggs ut på entreprenad. När översättningar måste tas fram snabbt av aktörer som är ovetande om varandra och varandras uppdrag, kan kvaliteten och den terminologiska konsekvensen bli lidande. Detta kan få oanade följder, eftersom konsekvens inte enbart krävs av språkliga och terminologiska skäl, utan också för att undvika feltolkningar och felaktiga budskap, vilka i värsta fall kan ha rättsliga konsekvenser eller skapa oro på finansmarknaden. Fakta- och språkgranskning är därför guld värd.

På tal om terminologiprojekt

Claudia Dobrina

Att terminologiarbete ofta bedrivs i projektform är allmänt känt. Man kan kanske också förklara vad terminologiprojekt är genom att säga att det är terminologiarbete i projektform. Men vad är det som kännetecknar ett terminologiprojekt? Vad har alla terminologiprojekt gemensamt och vad finns det för skillnader? Vilka typer av terminologiprojekt finns det?

Basord i våra fackspråk (TNC 104) – en ordlista som sätter gränser

Anna-Lena Bucher

Basord i våra fackspråk (TNC 104) som Terminologicentrum TNC publicerade i april 2012 är en i vissa avseenden ovanlig ordlista. Den är inte avgränsad till ett enda fackområde vilket terminologiska ordlistor brukar vara. Många av orden i ordlistan står för begrepp som ligger på en så hög nivå i en tänkt begreppshierarki att de är lika vanliga i allmänspråk som i fackspråk, till exempel objekt och del. Målet med definitionerna i ordlistan är att de ska vara så generella att de kan stå för hur begreppen används inom så många fackområden som möjligt. Preciseringar av dessa överordnade begrepp behövs nämligen för att man ska kunna definiera begrepp entydigt på lägre nivåer.

SNORRE –Standard Norges nye termbase

Kjersti Drøsdal Vikøren & Jan Hoel

SNORRE ble lansert 24. oktober 2011. Navnet er et akronym etter ”Standard Norges termbase”. Et toårig prosjekt lå bak lanseringen. Den offentlige prosjektfinansieringen var språkpolitisk begrunnet. Deler av prosjektet ble finansiert av Standard Norge selv.

Standard Norge er en medlemsorganisasjon med nasjonalt ansvar for standardisering på alle områder unntatt elektroteknikk, post og telekommunikasjon. Standard Norge representerer Norge på europeisk og internasjonalt nivå i standardiseringsorganisasjonene CEN og ISO og har enerett på å fastsette og utgi Norsk Standard.

ISO-standarderne om terminologiens terminologi

Hanne Erdman Thomsen

Denne artikel gør kort rede for udviklingen af de to centrale standarder om terminologiarbejde og terminologiens terminologi:

  • ISO 704 – Terminology work – Principles and methods  og
  • ISO 1087 – Terminology work – Vocabulary

Begge standarder hører under ISOs tekniske komite 37 (TC 37: Terminology and other language and content resources), underkomite 1 (SC 1: Principles and methods), arbejdsgruppe 3 (WG 3: Principles, methods and vocabulary). En oversigt over arbejdet i hele ISO TC 37 findes på ISOs hjemmeside: www.iso.org under ’technical committees’. Jeg har i de seneste år været formand for arbejdsgruppen TC 37/SC 1/WG 3 og har derfor været dybt involveret i arbejdet med de to standarder. Fra juni 2011 har Fidelma Ní Ghallchobhair fra Irland overtaget formandskabet.

Sivut