Terminologer i modelleringsarbeten

Katri Seppälä och Mari Suhonen

Flera terminologer som tidigare arbetade på Terminologicentrum TNC medverkar nuförtiden i modelleringsarbeten. Vi intervjuade Annika Asp, Henrik Nilsson och Stefano Testi om deras erfarenheter av terminologiarbete och modelleringsarbete.

1. När arbetade du som terminolog på Terminologicentrum TNC? Berätta om ditt arbete som terminolog.

Henrik Nilsson: Jag arbetade som terminolog på Terminologicentrum TNC mellan 1997 och 2018. Det är såklart svårt att sammanfatta en så lång period, men det var helt klart omväxlande och ofta omvälvande – vid närmare åsyn och analys visade sig saker sällan vara som man trott och plötsligt fick man verktyg att analysera fram skillnader som man tidigare enbart resonerat famlande kring. Stora och små projekt, många möten med fascinerande experter och en särskild stämning med kolleger där varje termfråga togs på allvar. Särskilt minns jag arbetet med Eurodicautom (sedermera Edic) som jag började arbeta med och de svenska termer för vävstolens, skons och blixtlåsets alla delar jag skulle leta fram, hela arbetet med Rikstermbanken och att äntligen se den bli verklighet 2009, och inte minst all undervisning och alla föredrag jag höll om terminologi. Att försöka utveckla nya sätt att informera om och entusiasmera människor om terminologins metod och teori är fortfarande en lika fascinerande som utmanande uppgift. Men det finns mycket mer man kan nämna: arbetet med termfrågor, termgrupper, e-legitimationsterminologi, redigering av böcker och arbetet på europeisk nivå, som jag fortfarande gör i egenskap av ordförande för Europeiska terminologiföreningen EAFT.

Annika Asp: Jag arbetade på TNC mellan 2003 och 2017. Jag började med att arbeta med traditionella uppgifter som terminolog, t.ex. granska ordlistor, svara på termfrågor och medverka i terminologiprojekt inom olika fackområden. Eftersom jag i botten är sjuksköterska blev det ofta medicinsk terminologi som jag arbetade med. Runt 2007–2008 började jag arbeta i it-relaterade projekt inom hälso- och sjukvård, där jag kom i kontakt med informationsmodellering. Man hade börjat förstå vikten av att arbeta med terminologer, för att säkerställa att man i modellerna använder fackspråk på ett enhetligt sätt. Nu började mitt arbete som terminolog på TNC successivt bli mer inriktat på samarbete med informationsmodellerare i sådana it-projekt.

Stefano Testi: Från september 2013 till december 2017. Jag arbetade där som metodstödjare i terminologilärans principer och metoder (ISO 704) i olika terminologiarbeten med uppdrag från till exempel myndigheter och andra organisationer. Ofta inom fackområdet hälso- och sjukvård, eftersom jag tidigare hade varit anställd som terminolog på Socialstyrelsen. Jag har som terminolog också samarbetat med informatiker och verksamhetsanalytiker i flera projekt där begrepps- och informationsmodeller har tagits fram, med tillhörande informationsspecifikationer. Jag ansvarade för uppdatering av TNCs interna databas. Jag har hållit kurser i terminologilära och jag svarade på inkommande termfrågor. Jag var TNC:s representant i Svenska optiktermgruppen.

2. Hur länge har du arbetat som modellerare? Vad innehåller ditt arbete som modellerare?

Annika Asp: Jag arbetar nu på MedMod sedan september 2017. Jag ser mig inte som modellerare, jag är alltid terminolog, som i modelleringsarbetet bidrar med kunskap om terminologi. Möjligen kunde man benämna in roll som ”terminologiskt modelleringsstöd”. Mitt arbete går ut på att tillsammans med informationsmodellerare och ämnesexperter analysera vilka begrepp det är man vill hålla information om inom ett specifikt område. Om man inte börjar med att analysera begreppen riskerar man att hålla information om fel saker. Om exempelvis uppgiften är att skapa ett it-system där man håller information om avverkning av vissa trädsorter, behöver man tydligt särskilja olika trädsorter från varandra. Man behöver också använda etablerad terminologi för begreppen och beskriva dessa för att användarna av modellerna ska känna igen sig och rätt kunna tolka det som avses.

Stefano Testi: Jag började på MedMod i januari 2018. Jag skulle inte säga att jag nu arbetar som modellerare, det är fortfarande terminologiläran jag utgår från i mitt nuvarande arbete. Jag är även nu med i mer traditionella terminologiarbeten, där resultatet är tänkt att bli en ordlista med termer och definitioner. Men jag är kanske mer nu än på TNC terminologistöd i modelleringsarbeten, där jag tillsammans med informatiker och ämnesexperter reder ut de begrepp som ingår i begreppsmodellen, och väljer lämpliga benämningar för de ingående klasserna och attributen i informationsmodellen. Detta för att modellerna ska kunna kännas igen av andra inom fackområdet i fråga. Vi har tillsammans med informatiker eller modellerare kommit fram till att ett samarbete gör modellerna mer fackspråkligt inriktade och mer enhetliga och konsekventa.

Henrik Nilsson: Jag arbetar på C.A.G Next sedan februari 2018. Grundidén för C.A.G Next är att erbjuda multidisciplinära team med bl.a. informatiker, förändringsledare, jurist – och terminolog! Särskilt fokus läggs på hälso- och sjukvården där ju digitalisering nu ställer nya krav och skapar nya situationer där ”termer och begrepp” är ett välanvänt uttryck. I nuläget arbetar jag med ett projekt rörande sjukskrivningar och har bl.a. fokuserat på terminologisk enhetlighet, gjort mindre utredningar och även agerat redaktör. Men företaget är ganska nystartat och vi får se vartåt det bär.

3. Hur påverkar din bakgrund som terminolog ditt arbete som modellerare?

Annika Asp: Som terminolog har man ett bra verktyg i terminologiläran att använda också i den här typ av arbete. Man kan använda flera delmoment ur traditionellt terminologiarbete såsom excerpering, begreppsanalys och termvalsanalys för att bidra till enhetliga och terminologiskt ensade modeller.

Stefano Testi: Min bakgrund som terminolog gör att jag pekar på vikten med entydiga och igenkännbara benämningar i modellerna, och beskrivningar som inte bara redogör för de relationer som finns i respektive modell utan som innehåller väsentliga och särskiljande kännetecken (även om det inte handlar om traditionellt terminologiska definitioner). Jag har också vana att excerpera ur fackspråkligt material, underlag som sedan kan användas i diskussioner med ämnesexperter.

Henrik Nilsson: I och med att man möter personer med annan bakgrund (system- och verksamhetsarkitekter, informatiker, modellerare) blir det intressant att se hur terminologins grundprinciper så som de beskrivs i viktiga metoddokument (standarder, handböcker) ”står sig” i förhållande till andra sätt att strukturera och hantera kunskap och data. Utgångsinställningen är ju ofta att man vill reda ut begreppskluster och skapa definitioner, men i vissa sammanhang kan just de momenten vara lämpligare att vänta med eller som Helena Palm, också tidigare terminolog på TNC uttryckte det nyligen: ”Ofta dras det igång terminologiarbete enligt konstens alla regler innan man analyserat problemet, och då går det inte väl. Många gånger blir man fast i begreppsdiskussioner och ordvrängeri fast problemet snarare handlar om verksamhetens rutiner eller att man inte är överens om vilken information som behöver hanteras i ett visst system.” I Sverige finns det ganska nystartade nätverket ”Termer och begrepp” där personer som arbetar med terminologi på myndigheter (verksamhetsarkitekter, modellerare, språkvårdare och terminologer) träffas och diskuterar, bl.a. förhållandet mellan ”traditionellt” terminologiarbete och olika typer av modellering.

4. Enligt din åsikt vad är målet med modellering? Jämför målen med modellering och terminologiarbete.

Stefano Testi: Målet med terminologiarbete är ofta att ta fram en ordlista eller termbank med termer och definitioner inom ett visst fackområde. Modellering handlar ofta om att beskriva den information som behöver hållas inom en viss verksamhet. Resultatet av modellering används ofta som underlag till it-stöd.

Annika Asp: Målet med modellering är att strukturera information inom ett avgränsat område, som sedan ska ligga till grund för att skapa it-system. Målet är inte som i traditionellt terminologiarbete att reda ut terminologi och skapa precisa definitioner inom ett fackområde. Resultaten som kommer ut skiljer sig, t.ex. en modell eller en ordlista, men kunskap i terminologi är något som bidrar till hög kvalitet i båda fallen.

Henrik Nilsson: Det beror förstås på vad man menar med modellering, men när jag gick en kurs i informationsmodellering i höstas gick det återigen upp för mig att en viktig skillnad nog är det man kan kalla ”räckvidd”. Med det menar jag att man ofta fokuserar på det som ligger nära, den egna verksamheten, och inte på ”hela verkligheten”. Just vid informationsmodellering upplevde jag att man också hamnar närmare it-tillämpningarna än i begreppsmodelleringen som dock fortfarande utgör en viktig förberedande fas där fokus hamnar på begreppen och deras relationer och till viss del på benämningarna. Definitionens roll är intressant och jag har upplevt att den växlar just inom modellering, från frånvaro av textuella beskrivningar (modellen räcker) till fullödiga terminologiska definitioner.

Kieli: 

Lisää uusi kommentti

Filtered HTML

  • Www-osoitteet ja email-osoitteet muutetaan automaattisesti linkeiksi.
  • Sallitut HTML-tagit: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Rivit ja kappaleet päätetään automaattisesti.

Plain text

  • HTML-merkit ovat kiellettyjä.
  • Www-osoitteet ja email-osoitteet muutetaan automaattisesti linkeiksi.
  • Rivit ja kappaleet päätetään automaattisesti.