Artiklar på nordiska språk
Niklas Jonsson & Sofie Sundholm
Termer i en termdatabas måste fungera i sitt sammanhang och användas om de ska vara till nytta för ett företag. Scanias fem terminologer lägger därför mycket tid på förankrings- och förvaltningsarbete. I den här artikeln beskriver vi hur arbetet går till.
Claudia Dobrina
Att terminologiarbete ofta bedrivs i projektform är allmänt känt. Man kan kanske också förklara vad terminologiprojekt är genom att säga att det är terminologiarbete i projektform. Men vad är det som kännetecknar ett terminologiprojekt? Vad har alla terminologiprojekt gemensamt och vad finns det för skillnader? Vilka typer av terminologiprojekt finns det?
Anna-Lena Bucher
Basord i våra fackspråk (TNC 104) som Terminologicentrum TNC publicerade i april 2012 är en i vissa avseenden ovanlig ordlista. Den är inte avgränsad till ett enda fackområde vilket terminologiska ordlistor brukar vara. Många av orden i ordlistan står för begrepp som ligger på en så hög nivå i en tänkt begreppshierarki att de är lika vanliga i allmänspråk som i fackspråk, till exempel objekt och del. Målet med definitionerna i ordlistan är att de ska vara så generella att de kan stå för hur begreppen används inom så många fackområden som möjligt. Preciseringar av dessa överordnade begrepp behövs nämligen för att man ska kunna definiera begrepp entydigt på lägre nivåer.
Kjersti Drøsdal Vikøren & Jan Hoel
SNORRE ble lansert 24. oktober 2011. Navnet er et akronym etter ”Standard Norges termbase”. Et toårig prosjekt lå bak lanseringen. Den offentlige prosjektfinansieringen var språkpolitisk begrunnet. Deler av prosjektet ble finansiert av Standard Norge selv.
Standard Norge er en medlemsorganisasjon med nasjonalt ansvar for standardisering på alle områder unntatt elektroteknikk, post og telekommunikasjon. Standard Norge representerer Norge på europeisk og internasjonalt nivå i standardiseringsorganisasjonene CEN og ISO og har enerett på å fastsette og utgi Norsk Standard.
Hanne Erdman Thomsen
Denne artikel gør kort rede for udviklingen af de to centrale standarder om terminologiarbejde og terminologiens terminologi:
Begge standarder hører under ISOs tekniske komite 37 (TC 37: Terminology and other language and content resources), underkomite 1 (SC 1: Principles and methods), arbejdsgruppe 3 (WG 3: Principles, methods and vocabulary). En oversigt over arbejdet i hele ISO TC 37 findes på ISOs hjemmeside: www.iso.org under ’technical committees’. Jeg har i de seneste år været formand for arbejdsgruppen TC 37/SC 1/WG 3 og har derfor været dybt involveret i arbejdet med de to standarder. Fra juni 2011 har Fidelma Ní Ghallchobhair fra Irland overtaget formandskabet.
Anna-Lena Bucher
I början av 1900-talet hade de många tekniska landvinningarna (till exempel inom elektrotekniken, motortekniken, flygtekniken och radiotekniken) en stor inverkan på ordförrådet. De nya teknikerna påverkade den moderna livsföringen och därför kom de flesta termer ut i allmän användning. Det var oftast teknikerna själva som skapade de nya termerna, inte alltid enligt genomtänkta principer. I mitten på 30-talet började Ingenjörsvetenskapsakademien fundera på vad som kunde göras för att få en bättre ordning på den framväxande tekniska terminologin. En av dem som funderade var John Wennerberg vid ASEA i Västerås. Andra som deltog i diskussionerna var uppfinnare, standardiserare och patentingenjörer.
Åsa Holmér
Snomed CT (Systematized Nomenclature of Medicine – Clinical Terms) utvecklades ursprungligen av College of American Pathologists (CAP) på 1960-talet i USA. Det användes först inom patologiområdet men utökades så småningom med begrepp inom medicin och omvårdnad. Från 1999 inkorporerades det brittiska systemet NHS Clinical Terms (NHS, National Health Service) som främst arbetades fram för att kunna användas inom primärvården i Storbritannien.
Anna Flöjte, Karin Ahlzén, Lisa Wolff & Stefano Testi
Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet och har en mycket bred verksamhet som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och epidemiologi. Riksdag och regering bestämmer vilken inriktning vårt arbete ska ha. Större delen av vår verksamhet är riktad till personal, ansvariga och beslutsfattare på de ovan nämnda områdena. Vi ger stöd, påverkar och granskar på flera olika sätt: genom statistik och utvärdering, kunskapsstyrning, regler och tillstånd och genom tillsyn.